Så mycket vilja..

Alla dessa problem som finns
All denna sorg
Jag vill dit där det inte finns några problem
Där det inte finns någon sorg, men då skulle någon säga
"Varför känna glädje när du inte har känt sorg?"
"Varför försöka känna någon skillnad när du aldrig upplevt det?"
Jag vet att jag valt "fel vägar" allt för många gånger
Jag vet att det inte alltid kan vara rätt
De människor med någonsånär vett i huvudet skulle säga att man måste göra fel för att förstå när man gör rätt.
Ibland känns det som det allt för ofta går åt fel håll, i fel riktning.
Ibland vill jag bara bort härifrån, bort från all sorg och alla beslut.
Mitt liv har gått upp och ner däribland förhållanden
Jag var nära på att slänga bort något som hjälp mig igenom så mycket
Jag var nära på att förlora det jag älskar för att jag var osäker
Osäker på vad jag vill, osäker på min framtid
Osäker på om jag vill förändra allt på en sekund för att sedan aldrig få tillbaka det igen
Men där fick jag hjälp av en vän..
Tro, hoppas och vilja var ord som omedvetet lämnade dennas mun
Omedvetet hjälpte mig att förstå att det är värt att se framåt, att det är värt att försöka
För hur många gånger har det inte slutat med att man ensam ligger i sängen gråtandes tills sömns?
Hur många gånger har man trott det var över?
Hur många gånger ska man behöva få visat för sig att det gäller att hoppas?
Självklart har det funnits de gånger då hoppet varit förlorat
Då man inte orkar längre, då man bara vill bort
Då man vill leva ensam, ha sitt eget liv och sin egen frihet
Då man får älska vem man vill och hålla av vad som helst
Denne vän har hjälp mig genom mycket, genom att lyssna och förstå
Genom att hjälpa mig med alla livets mysterier

Jag har en gång gått miste om något jag verkligen älskade
Något jag verkligen trodde att jag kunde få
Det visade sig att så skulle det inte bli
Jag hade att välja mellan lite eller inget
Jag valde lite..
För vad skulle jag gjort idag om jag inte hade haft det där lilla som jag en gång valde?
Vad skulle jag vara för någon slags människa?
Skulle jag vara annorlunda på något sätt? Skulle jag fortfarande ha varit här utan detta nog så lilla men så otroligt stora för mig?
Detta är frågor som jag aldrig kommer få svart på och jag tror inte jag hade velat veta svaret heller
Det enda jag vet och nöjer mig med att veta är att jag fortfarande har kvar det där lilla
Och att jag hoppas det kommer vara kvar mycket länge till.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0